I could see it in your eyes, never good enough

Jag förstår egentligen inte varför jag tar det så jävla hårt. Det är egentligen inte ens värt att ödsla tid på överhuvudtaget. Men av någon anledning kan jag inte sluta älta det. Om och om igen, tills huvudet snart sprängs.
sovgott.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0